• Ordföranden i arbetsgruppen Margareta Jonth hälsade välkommen och framförde en varm erkänsla till arrangörsledet som tagit initiativ till Ordet & Tonen i syfte att lyfta fram romanssången. En romansafton årligen i varje RSK-förening skulle bara det betyda över 140 per år!

• Ett tack till alla övriga som stöder Ordet & Tonen: Rikskonserter, Statens Kulturråd, Stiftelsen Framtidens Kultur, Konstnärsnämnden, Röstfrämjandet, Svenska Sång- och Talpedagogförbundet, Svenska Pianopedagogförbundet, Musikhögskolor, Folkhögskolor och andra interpretationsutbildningar, enskilda krafter...

• RSK-ordföranden Anders Jansson framförde brevledes en utmanande och hoppingivande appell: "...Givetvis måste många bidraga, men jag är övertygad om att vi kan fira 2006 som ett Romansens / Vokalkonstens år!"

• Pianisten Elisabeth Boström sjöng (!) och talade temperamentsfullt om "ackompanjatörens" situation. "Vid pianot satt..." - vi måste förstärka duotanken!

• Dagens gäst, skådespelaren Börje Ahlstedt, talade om Ordets makt. Man måste ha en längtan. Vi måste låta själen tala, låta själens bråddjup höras.

  ---

• Professor Dorothy Irving, seminariets sammanhållare, valde som ämne "Romansen lever - om vi vill"; om den stora enkelheten som inkluderar 100% av en själv - det man är beredd att ge, i varje ögonblick, i sin iver att förmedla musik, känslor, tankar, text!
• Ett mål: att etablera romanskonsten som en kammarmusikalisk form - sång/piano-duon. Pianistens roll är att måla och återspegla texten, men han räddar inte sällan såväl sångarens som sångens liv. Vi gör verkligen framträdandena tillsammans! Och tillsammans med arrangören, producenten, media, publiken...
• Kulturlivet har ändå utvecklats mot något som liknar DI:s ideal - dvs nå ut till fler än de redan frälsta, som är insatta och kan koderna. Men den nya medelklassen har vuxit fram med stort utbud från flera genrer och har annan kunskap än tidigare. Vi måste nu gå in i ökat samarbete med Sveriges Radio, Rikskonserter och RSK osv
• Utbildningarna har en nyckelroll - beundrar att man hinner uppnå så fina resultat! Men det tar längre tid att inifrån känna språkets puls och hjärtslag, det kräver mer tid än vad som ges i dag. Numera går de flesta mot operascenerna där försörjningen finns.
• Romansen förekommer i hög grad som undervisningsmaterial, men DI efterlyser en nyfikenhet på att levandegöra repertoaren i olika former av samarbete. Drömmer om "en permanent workshop" som presenterar programidéer och världsrepertoar där studenter kan möta arrangörer, studieförbund, producenter, tonsättare, mediafolk, språkkunniga, bibliotekarier, folk utifrån...
• Vi får inte låta det här tillfället passera, när ett helt Riksförbund med arrangörer bett oss agera!
• Nya mål kan presenteras för studenterna, ex. läsa dikten frikopplad från musiken. Hur är det med språkkunskaperna? Kanske ska programmen byggas upp på svenska och engelska? Att framföra repertoar får inte fastna i tekniska frågor - lust och kärlek måste styra.
• DI beskriver hur pianisten Helge Antoni försatt Växjö i feber, då han älskade att berätta, att läsa Mozarts brev, ge spännande upplevelser. Fler borde tillägna sig ett professionellt personligt sätt att möta publiken. Vi måste vara spännande! Medvetenheten om musikerns hela ansvar bör väckas under studietiden, men tid fattas!
• Bo Ursing, RSK: Jämfört med romanser framstår stråkkvartett som "absolut musik". Svårt att få fram budskapet vid romanskonserter - publiken tittar ner i textblad som prasslar. Hellre prata?
• Solveig Faringer, sångerska: Kroppsspråket talar, man behöver inte begripa varje ord!
• Matti Hirvonen, pianist: En orsak till att vår konstform håller på att gå under är den humanistiska utbildningens förfall - allt är teknik och IT. Man kan inte längre hävda att dikten kommer mer till sin rätt på originalspråk (som ingen kan ta till sig). Konstnärsnämnden borde kunna stödja bra översättningar!
• Tomas Löndahl, produktionschef P2: Vi brinner för romanskonsten och tror inte på dess snara död! Men vad behövs för ett friskt och vitalt liv? Ofta kommer det djupare intresset för interpretation senare i livet - man måste vara mogen vokalt och emotionellt. Våra sångare måste bli mer insatta i vår inhemska sångskatt!
• Problem: det är mycket svårt att få tillgång till noter. Pressen har skurit ner på bevakningen.
• Studier i litteratur, deklamation, analys! - det i samtiden underförstådda: "Handlar Die Forelle om en fisk eller revolution?" Dålig text kan hålla om musiken ändå är bra, men inte tvärtom! Hitta skärningspunkten mellan text och musik - hitta tillbaka in till hjärtat!
• Lena Hoel, sångerska: vill slå ett slag för nynnandet! Alla krav, åsikter, tyckanden kan komma i vägen för innehållet. Skaffa bilder som gör att du vill brista ut i sång! Man måste ha tillgång till sitt eget "kännande", annars tappar man kärleken till vad man håller på med. Romansen - en fantastisk möjlighet!Det har blivit populärt med "unplugged" - det mindre formatet - bland unga igen. Väsentligt med intimitet. Det lilla är fröet till det stora!! Enkelhet. Närhet... Vi är beroende av att umgås med tystnaden.Förslag: kontakta Anders Carlberg, Fryshuset, och torsdagssoppan i kyrkan.
• Margareta Jonth: suget efter det intima, koncentrerade formatet, har tagit sig uttryck t.ex. i "Poetry Slam"-rörelsen: kvällar med uppläsning av poesi, stämningen är hög och det har blivit otroligt populärt.
• Solveig Faringer: Ekonomin ett problem - helst ska sångerskan komma ensam. Radions koncept med flera medverkande är orealistiskt i andra sammanhang. Få kollegor går på varandras konserter. Viktigt med live-upplevelsen.
• Dorothy Irving: Romansduon kan bli engagerade av kammarmusikföreningarna bara vi är tillräckligt spännande.
• Madeleine Uggla: Var ska de unga bli så här spännande och duktiga och ändå försörja sig?
• Tomas Löndahl: Egentligen en mycket större fråga - konstmusikens ställning undermineras. Den är f.n. inte politiskt korrekt dvs pengar styrs åt andra håll. Men P2 har "mycket pengar" och ska självklart vara med och göra vad vi kan.
• Lena Hoel: Det fungerar inte med gamla tidens romanskonserter. Vi måste HJÄLPAS ÅT så att romansen leder till den värld vi lever i! En folkrörelse för att man älskar det!
• Dorothy Irving: Det är lika hög status att göra en konsert i litet format som i stort!
• Kaj Anderberg, kammarmusikföreningen i Uppsala: Känn er inte missgynnade - flera genrer känner så! Underskatta aldrig publiken, ens ute "på vischan".
• Dorothy Irving: Ingen motsats i att ha mycket folk och hög kvalitet. Kvalitet också i att marknadsföra attraktivt.
• Madeleine Uggla: Vi i publiken är beroende av varandra, av varandras värme.
• Anders Andersson, sångare: Stråkkvartett är ett språk medan romansen är två språk. Problem när texterna är otidsenliga. Bra idé att blanda in deklamation.
• Bo Ursing: Visst arbetar vi utan ersättning men det är kolossalt roligt att vara konsertarrangör - fyller hela min pensionärstid!
• Christina Öqvist Matton, sångerska: Ett fint samarbete mellan piano- och sångutbildningarna pågår vid KMH med gästlärare. Bra att sångare pratar - det gör att man kliver ner från podiet.
• Dorothy Irving: Vi måste ha tid att anpassa repertoaren till publiken. I t.ex. Charles Ives sånger är det nödvändigt med originalspråket!
• Matti Hirvonen: om folkbildning kontra sofistikation: Man kan i rollen som romansinterpret ibland känna sig "arrogant". Vi måste i varje situation tänka på vem vi riktar oss till - MH-studenter vet inte längre vem Goethe var.
• Berit Norberg, sångpedagog Örebro MH, arrangör: Vi samarbetar med jazzklubb och når nya grupper. I musiklärarutbildningen måste alla få sjunga. "Jorden runt på 40 låtar" (40 elever).
• "Man måste vara sin egen eldvakt" (cit Lena Endre) - man måste fylla på själv.
• Anders Anderssonom att skaffa noter:Problem med tillgängligheten av svenska sånger. Slutar vi kopiera rasar vår utbildningsverksamhet.
• Anders Olsson, litteraturvetare, Mitthögskolan Härnösand: Samarbeta med litteraturvetenskapliga institutionerna - viktig resurs!
• Gunnar Klum, sångare: Nya samarbeten! Paketera och marknadsför, entreprenörskap!
• Dorothy Irving sammanfattade och vi enades om att fortsätta dikussionerna vid senare tillfälle.

  ---

• Romansen presenterades också klingande genom Ordet & Tonens Lanseringsstipendiater 2002. Sångerskan Hillevi Berg Niska och pianisten Martin Hellström, framförde "I skogen om natten"av Hilding Hallnäs och "The Seal Man" av Rebecca Clarke.
• Den livliga diskussionen fortsatte vid kaffet. Trådarna kommer att tas upp vid ytterligare seminarier. Seminarium nr 2 lördagen den 12 april på Musikhögskolan i Stockholm. Seminarium nr 3: ev. hösten 2003 om repertoar?

Att lyfta fram den kammarmusikaliska duon, sångare/pianist - en fråga om status! (Margareta Jonth)

Vi får inte låta det här tillfället passera när ett helt Riksförbund med arrangörer bett oss! Vi måste vara spännande! Den stora enkelheten som inkluderar 100% av en själv. (Dorothy Irving)

Studier i litteratur! Deklamation! Analys! - det i samtiden underförstådda: "handlar Die Forelle om en fisk eller revolution?" (Tomas Löndahl)

Var ska de unga bli så här spännande och duktiga och ändå försörja sig? (Madeleine Uggla)

Vi på radion brinner också för romanskonsten och tror inte på dess snara död!... Konstmusiken är f.n. inte "politiskt korrekt" dvs pengar styrs åt andra håll. (Tomas Löndahl)

Slå ett slag för nynnandet! - Bort med prestationskrav! Det lilla är fröet till det stora! (Lena Hoel)

För ett samtal med publiken! (Solveig Faringer)

Samtidigt som vi pratar om att nå en ny publik och hitta nya former vill vi hålla fast vid just det som är stötestenen hos en allmän publik nämligen originalspråken! Översätt! (Matti Hirvonen)

Stråkkvartett är ett språk medan romansen är två språk. Problem när texterna är otidsenliga. (Anders Andersson)

Min största romansupplevelse? - När min far satt vid pianot och spelade och sjöng ur Frauenliebe und Leben och fyra pubertetsynglinggar nynnade till! (Bo Ursing)

I t.ex. Charles Ives sånger är det nödvändigt med originalspråket! (Dorothy Irving)

Det finns ett sug efter det intima, koncentrerade formatet, vilket tagit sig uttryck t.ex. i "Poetry Slam"-rörelsen (Margareta Jonth)

Bra att sångare pratar. Pratar man kliver man ner från podiet (Christina Öqvist)

Vi i publiken är beroende av varandra. Ta med släkt och vänner till konserter! (Madeleine Uggla)

Samarbeta med litteraturvetenskapen! (Anders Olsson, Mitthögskolan)

Tänk på paketering och marknadsföring! (Gunnar Klum)

"Man måste vara sin egen eldvakt" - man måste fylla på själv. (Berit Norberg citerar Lena Endre)

Vi siktar på 2006 som ett Romansens / Vokalkonstens år! (hälsar RSK-ordföranden Anders Jansson)